lördag 9 januari 2010

Vargarna ylar i sina fårakläder

Så var den igång igen, vargdebatten, liknelserna idag man man hitta tillbaka till redan under 1950 talet (efter samtal från min faster gällande en bok som bland annat nämner detta ämne)
... och gruppinbjudningar och petitioner ramlar in på mailen, samtliga för att motverka vargjakten. De vettigaste åsikterna är väl inte allt för överdrivna, men om man ser till djupet av de olika ÅSIKTERNA så nämner de i princip samma sak.
Vargen behöver nytt blod, vargstammen är för liten och att den bör bevaras... sedan finns de såklart de som inte vill ha varg alls.
Skillnaderna är grupper som aldrig har mött varg, och de som har mött den, sedan finns den gråa ytan som efter ytterligare läsning ändrar åsikter titt som tätt och de som inte bryr sig alls.
Det enda som jag har hunnit reflektera över efter totalt nyhetsmörker utomlands är att vi hungrar efter beslut, men beslut som ska gynna vem? Jo såklart vargen. Men hur?
Som alltid är åsikter hos allmänheten något som bör speglas till regering och beslutsfattare inom området, men om åsikterna inte är grundligt pålästa och verklighetsbaserade, vem gynnar då de?
Jag tänker inte uttala mig på vilken sida jag står, jag känner inte att jag har befogenhet nog för det, detta upprör säkert samtliga sidor i ämnet.
Det är inte så att jag bryr mig alls, men för min del väger just nu skogens bevaring i norra norrland mest, där tjäder och andra grupper försummas när skog skövlas och de har mindre områden att utöka sig på.
Där naturen har sin gång säger man att livet är som bäst för djuren, men ska vi blicka ut i naturen kanske vi också behöver reflektera över hur mycket eller hur lite vi bryr oss om den?
För min egen del så tycker jag mig veta att man inte kan se någon framtid för varken varg eller annat djurliv där det inte finns någon äldre skog, så det är väl lite som att vi kan inte direkt ställa upp diverse rovdjur i en skog som inom en snar framtid är för ung för att vårda många känsliga grupper.
Om man nu vill slåss för vargarna så tycker jag att man ska slå ett desto hårdare slag för bevaring av gammal skog.
Var tog det ämnet vägen i debatten?
Nåväl, endast en reflektion i vargavintern... och glöm inte bort var vi fick det uttrycket... vi kanske inte ska vara allt för kalla i denna debatt om ni förstår vad jag menar.


Och som sagt, jag är ingen debattör, bara en reflektion.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar